FVBU:s barnhem

Gerdahemmet 1915 – 1976
1914 köpte föreningen in en villa som låg vid Åby järnvägsstation i Kolmården. Den kostade 15 000 kronor. Vissa ändringar behövdes och en ombyggnation påbörjades. Hemmet invigdes 1915 och den 1 juni 1915 kom de första barnen.  Hemmet kom att kallas Gerdahemmet efter föreningens allra första skyddsling. Gerdahemmet hade plats för 14 barn och personal. År 1938 köptes en angränsande tomt till Gerdahemmet in av Hults Bruk och man uppförde där en flygelbyggnad.
När kommunens behov av barnhemsplatser var tillgodosett inom kommunala och landstingsdrivna barnhem tvingades Gerdahemmet att lägga ner sin barnhemsverksamhet.

Gerdahemmet, Åby, övergick år 1959 till att bli hem för blinda och synskadade förskolebarn. Barnhemsverksamheten ersattes av en verksamhet för blinda och synskadade förskolebarn. Barnen kom från hela landet och det var det enda hemmet av sitt slag i Sverige. I ett nära samarbete med förskolekonsulentera från Tomteboda Blindinstitut i Solna, placerades synskadade barn med behov av träning inför kommande utbildning. Denna utbildning kunde ske vid blindinstitutet i Tomteboda eller Blindskolan i Lund för ”barn med komplicerat lyte” och personalen vid Gerdahemmet fick specialutbildning vid Tomteboda Blindinstitut.

1968 placerades de första barnen med dubbelhandikapp. Det var barn som var både syn och hörselskadade eller synskadade barn med annat handikapp. År 1970 gjorde FVBU tillsammans med Lions en satsning på att bygga en inomhusbassäng fär rehabilitering och träning för barnen.

I samband med kommunens beslut att barn med speciella behov skulle integreras i verksamheter i hemkommunen runt 1975 försvann underlaget för Gerdahemmet.

Under det första halvåret 1976 avvecklades verksamheten. Fastigheten hyrdes ut till  Stockholms läns landsting och Östergötlands Läns landsting som hem för korttidsboende för utvecklingsstörda under ett antal år medan styrelsen undersökte möjligheterna att starta alternativa verksamheter i enlighet med föreningens syften. Då detta inte visade sig möjligt  beslöt föreningen att sälja av fastigheten.

Den fastighet som år 1914 köptes in för 15 000 kronor av Gustaf Stangenberg kunde år 1986 genom dåvarande directorn Frank Mårdhs försorg säljas för 1 050 000 kronor. Pengar som idag – på olika sätt – kommer föreningens verksamhet till del.

Sjöbo barnhem, Borås 1918 – 1976
År 1917 överlämnades Sjöbo Mangårdsbyggnad och trädgård vid  Öresjö strax utanför Borås som gåva till föreningen av godsägare och fru Aug.Löfgren. Fastigheten krävde en omfattande ombyggnation och helt ny inredning men kunde vid färdigställandet ta emot upp till 30 barn. Barnhemmet invigdes 1918. För att bevara hemkänslan åt barnen, eftersom hemmet var så pass stort, beslöt man att dela på barnen i två avdelningar. En spädbarnsavdelning och en avdelning för äldre barn. Under många år arbetade FVBU och Borås lokalavdelning tillsammans med att driva verksamheten vid Sjöbo Barnhem. Driften och det ekonomiska ansvaret låg helt på de ideella krafterna.

Så småningom kom kravet på att man skulle ingå i den gällande barnhemsplanen för att få driva enskilt barnhem. I och med det blev det möjligt att få statsbidrag och landstingsbidrag och mot slutet utav 60-talet täcktes driftskostnaderna helt av bidrag.

År 1962 blev Sjöbo upptagningshem för placering av barn på kortare tid. Detta innebar att mellan 70 och 90 barn passerade igenom verksamheten under ett år.  På mitten av 70-talet började man märka av ett vikande underlag och verksamheten upphörde helt den 16 december 1976. Under några år hyrdes fastigheten ut till Studiefrämjandet innan man slutligen sålde fastigheten till Borås Kommun år 1982 för 395 000 kronor.

Nässjö Barnhem 1925 – 1985
Lantbrukare Carl Johansson från Hultet i Nässjö skänkte en tomt till föreningen för att ett barnhem skulle kunna byggas. Paret Emersson, som under en period arbetat för att starta ett barnhem, var bland de frivilliga som arbetade och skänkte pengar för att barnhemmet skulle bli verklighet.

Barnhemmet invigdes den 20 juni 1925 och hade då rum för 16 barn. 1948 blev lokalerna för trånga och man gjorde en tillbyggnad med isoleringsrum och personalrum. År 1963 förändrades verksamheten vid barnhemmet och en omläggning från barnhem till specialhem för utvecklingsstörda pojkar genomfördes.

Nässjö barnhem fick så småningom också nytt namn och kallades från och med 1965 för Hultgården.  År 1978 var det återigen dags för en förändring av verksamheten vid Hultgården. Den nya verksamheten omfattade ett tonårshem med plats för 6 ungdomar – pojkar och flickor mellan 13 och 18 år. 1981 infördes en ny institutionsplan vilket påverkade huvudmannaskapet vid Hultgården och man inledde från och med 1983 ett nära samarbete med Jönköpings Läns Landsting. Hultgården fick alltmer karaktären av ett genomgångshem. Placeringarna blev allt kortare och lokalavdelningen kände behov av att utvärdera hur verksamheten skulle organiseras i framtiden.

Lokalavdelningens dåvarande ordförande Frank Mårdh lade fram förlaget att omvandla verksamheten från tonårshem till Daghem med kristen profil vilket FVBU:s huvudstyrelse accepterade. Därmed blev Hultgården än en gång föremål för förändrad verksamhet och epoken för heltidsomsorg barnhem/specialhem för pojkar och tonårshem var slut.

År 1985 påbörjades förberedelserna för verksamhetsförändringen och den 31 december 1985 lades tonårshemmet ner.

Gosshemmet i Malmö 1929- 1971

Under krigs- och kristiderna efter 1914 hade många församlingar en rätt omfattande hjälpverksamhet. ”Centralmissionen i Malmö barnhemsverksamhet” drev Nordanå gosshem utanför staden och 1929 övertogs denna verksamhet av FVBU. Eftersom huset som gosshemmet var inrymt i inte var så praktiskt började sökandet efter en ny lokal. År 1943 hittades ett lämpligt hus på Geijersgatan i Malmö dit verksamheten flyttades. Barnhemmet omvandlades år 1963 till specialhem för utvecklingsstörda pojkar. Hemmet upphörde vid årsskiftet 1971/1972 pga kommunens ekonomiska nedskärningar. Barnen omplacerade till kommunens egna specialhem eller placerades i fosterhem. Styrelsen utredde möjligheterna till alternativa verksamheter men beslöt till slut att sälja fastigheten.

Solstrand, Alingsås 1929 – 1972
St Jakobs Metodistförsamling fick i början av 1920-talet Solstrand i gåva av Direktör och fru G. Reuter för att användas till sommarkololoni för fattiga storstadsbarn. Efter att ha bedrivit sommarkoloniverksamhet under ett par år kom man överens med paret Reuter att omvandla verksamheten till barnhemsverksamhet vilket redan var genomfört när FVBU övertog Solstrand och dess verksamhet. Hemmet invigdes 1929. Under 1946 och några år framåt tog man också emot krigsbarn från Finland.

Efter att i många år ha fungerat som barnhem blev Solstrand 1964 specialhem för barn från Göteborg.

Den 30 juni 1972 upphörde verksamheten vid Solstrand på grund av Göteborgs Kommuns dåliga ekonomi. Lokalerna hyrdes ut medan styrelsen undersökte möjligheterna till alternativa verksamheter och 1976 såldes fastigheten.

Gisselö Gosshem, Kuddby  Norrköping 1936 – 1955
Fru Bengtina Odén donerade sin egendom Gisselö i Kuddby på Vikbolandet, omfattande 40 tunnland till ett hem för pojkar samt en stor summa kontanter för att bygga hemmet. Fru Odén fick aldrig se nybyggnaden färdig eftersom hon dog innan huset var klart. In i det sista planerade hon för det blivande hemmet och ordnade med inredning, porslin, silver m.m. till huset. Till hemmet flyttade bl.a pojkar som vuxit upp på föreningens övriga barnhem men slutat skolan och var i behov av någon form av yrkesutbildning. Speciellt pojkar som ”hade håg för lantbruk och ville lära sig jordbruks- och trädgårdsskötsel”  placerades här.

Finska krigsbarn togs emot på Gisselö från 1946 och några år framåt. Från och med den 1 juli 1955 avfördes Gisselö från landstingets barnhemsplan. Eftersom egendomen inte kunde användas av FVBU för annan barnavårdande verksamhet sökte man om tillstånd hos Kungl. Maj:t om försäljning av den donerade fastigheten. Fastigheten såldes och intäkterna från försäljningen fick enligt bestämmelser endast användas till att inrätta ett inackorderingshem i Norrköping. Detta skedde i samband med byggandet av Ungdomens Hus i Norrköping (1968).

Solgården, Falun ”Falu dagkoloni” 1938- 1970
Verksamheten vid Solgården övertogs år 1938 från Metodistförsamlingen i Falun. Här bedrevs sommarkoloniverksamhet för storstadsbarn under många år. Man tog emot barn i två omgångar under sommaren och genom åren var det flera hundra barn som fick tillgång till en sommarvistelse i FVBU:s regi. Mot slutet av 60-talet placerade inte kommunen längre barn på Falu dagkoloni utan ville hyra området och huset för egen verksamhet och under 1970 avvecklades verksamheten helt p.g.a vikande underlag och Falu stads inriktning på samordning av sommarkoloniverksamhet i egen regi. Fastigheten såldes år 1972 efter att styrelsen utrett frågan om vad fastigheten och tomten skulle kunna användas till i framtiden och inte hittat alternativa användningsområden.